Krispig morgon!

Ojoj, nu har kylan börjat smyga sig på. När jag gick till tunnelbanan i morse tittade solen fram i det krispiga och kalla vädret. Det var friskt, kallt och härligt. Morgontrött och svullen blev pigg och rosig. Härliga grejer!

Fler ugglor i mossen!

Jag samlar på Ugglor. Jag älskar Ugglor. Dom är visa, gulliga och betraktande. Jag har en liten samling i plast, porslin och keramik. Nu har det tillkommit Ugglor i andra former. Jag fick i födelsedagspresent av min kära syster! Åh så gulliga! Och åh så lysande!

Mina bästa ögonblick i Barcelona!

Förväntningarna var höga. Jag skulle se Gaudi. All arkitektur. Äta fantastisk mat. Konst. Vin. Häng. Strand. Träffa Ida. Strosa.

Och allt det gjorde jag. Och allt det var fint. Mycket fint. Men de mest lysande ögonblicken var ändå dom jag inte alls förväntat mig. Fin lärdom.


Konstiga människor. Att se och betrakta fina, konstiga och roliga människor. Det dök upp allt du kan tänka dig. Och det gillar jag!


Festivalen. Det var drakar, musik och mängder av människor.


Fuldanssalsa. Det spelades underbar musik och alla runt omkring dansade som aldrig förr. Vilka härliga kvällar!


Kakel. Jag har försökt att måla mina egna plattor. Jag är sådär. Men inspiration fick jag i mängder. Och inspiration är fina grejer.


Andrum. Några av de bästa stunderna var då vi bara satt. Drack sangria och gjorde ingenting.

It was a very nice trip!

Jag gav upp, han klev in!

Jag har ringt och blivit lovad leverans. Först måndag, sen tisdag och i dag blev jag trött. Trött på löften och trött på dålig service och logistik. Efter många timmar av telefonsamtal och mycket irritation på UPS valde jag att slänga in handduken. Efter mycket far och fläng drog jag till Caliente och hängde med Sofia. Besviken, men samtidigt glad över att inte tänka mer på det där.

Efter trevlig häng kom jag hem. Och där låg den. Kameran, med väska, laddare och allt. Mr P har tagit moppen till Bromma, långt efter att jag har gett upp och väntat in mitt paket. Så nu sitter jag här med min Canon Eos 450D. Fixar, läser och grejar. Den och jag måste förberedas inför vår första resa tillsammans. Barcelona baby, Barcelona!

Och fy tusan vilken gulli kille jag har. Jag gav upp, han klev in. Min fina moppekille! Han är ute på Basketäventyr nu, men sen ska han få sig en kyss som aldrig förr.

Vilken risig dag, med ett fantastiskt slut! Wiiiiiiii!

Höstskopremiär!

Premiärer är fina. Idag var det dags att sko på sig de lila höstskorna. Himlans vad mycket trevligare det kan bli att promenera när man har snygga skor.

Same but different!

Om en vecka kommer jag att sitta i Barcelona och fira min födelsedag. Jag längtar som tusan. Kultur, underbar mat och goda viner ser jag framför mig i en skön kombination. Bestämmer därför att min lördagkväll ska tillägnas just Barcelona. Tv:n visar Barcelona - Madrid. Drar fram lite böcker, kex och ost med portvin i ett whiskeyglas. Tänder ljus och gottar mig i vad som komma skall. Och helt plötsligt kommer känslan. Smaken av portvinet, ljusen och pirret av äventyr för mig tillbaka till en fantastisk upplevelse i Portugal för 1,5 år sedan. Jag hamnar helt plötsligt i Porto på en underbar restaurang, där jag och Mr P satt i flera timmar och åt. Portvinet var lokalproducerat, rätterna tog aldrig slut. Vi fick fruktfat eller en nötkorg emellan rätterna för att varva ner och förbereda inför nästa. Den kvällen var ett lysande ögonblick. Och just nu sitter jag i vår lägenhet, dricker ett portvin från Porto och planerar en ny liten trip. Tror mig nästan sitta i Porto igen. Att smaker och små stunder kan få oss att uppleva ögonblick på nytt är fint. Riktigt fint.


Stockholm, 2009


Stockholm, 2009


Porto, 2008


Porto, 2008

Frukost är den bästa måltiden på dygnet!

Sol ute. Fantastisk frukost. Och körbärsmarmelad. Vilken start på denna lördag.

Till en som ger mig många lysande ögonblick!

Grattis kära vän. Lollo, du är fin som få! Och viktigt så in i norden för min verklighet!



Hipp hipp hurra hurra hurra hurra!

Från dröm till verklighet!

Har alltid varit en påbörjare, en sådan som gillar att starta upp och dra igång saker. Jag har aldrig varit riktigt bra på att avsluta mina projekt och knyta ihop säcken. Min kompis Lollo sa till Mr P första gången de träffades att..."du har träffat en sann drömmare". Och det stämmer, jag drömmer och inte hälften blir verklighet. Eller så påbörjar jag, men avslutar sällan. Jag har exempelvis broderat Modesty Blaise i 1,5 år. Broderiprojektet ligger i en låda för tillfället.

Igår på jobbet hade jag en sån där dag. Jag skulle administrera och skicka brev till väldigt många av mina konsulter. Jag skrev, klistrade och skrev igen. Alla skulle få sina namnskyltar.

Det tog 4 timmar. Jag fick kramp i handen, eftersom jag skulle prompt skriva för hand. Dumb idea! Tillslut var det klart. Jag betraktade brevhögen och konstaterade att nu, nu ska jag avsluta Modesty. It is time for change!





Tada!

Nya ramar!

Jag har haft mina i många år och nu är det dags för nya. Det lysande i sammanhanget är känslan av något nytt. Ut med det gamla och in med det nya. Det har en fräsch och härlig känsla av förändring, till och med när det gäller nya glasögon.

Jag har exempelvis testat min kompis Karolinas glasögon. Vad tycker ni?

100 möjligheter istället för 2

Det kan tyckas konstigt att jag har läst en bok om barn. Visserligen älskar jag barn och njuter av att jag har många i min omgivning. Men allt började när jag köpte boken till min kompis, som ska ha barn. Jag har hört mycket om boken och började småläsa lite för att ämnet i sig är intressant och aktuellt, inte bara för barn utan för alla. Boken heter "Ge dina barn 100 möjligheter istället för 2." Skriven av Marie Tomicic och Kristina Henkel.

Ju mer jag läste, desto mer fick jag en påminnelse om hur min uppväxt har sett ut. Jag fick ett aha-moment och blev även påmind om saker jag gör idag, som inte alltid är jämställt.

Ett exempel är hur ord kan förknippas till olika kön. Jag kommer på mig själv säga att en liten flicka är söt, medan en kille ofta blir cool. "Titta vilken cooling han är." eller "Åh vilken söt liten tjej."

Mjuka gulliga ord till tjejer. Lite ruffa och tuffa ord till killar. Redan som små blir vi formade av olika könsroller. Boken handlar inte om att sluta säga eller göra sådana saker, den menar dock på att vi kan ge barnen alla möjligheter. Tjejen behöver också förknippa sig som en cooling, precis som att killen behöver ses som söt.

”Jämställdhet handlar inte om att vi alla ska bli lika eller att flickor inte ska få vara prinsessor eller att pojkar inte ska få leka med bilar. Det handlar om mångfald, att låta barnen vara på 100 olika sätt istället för bara två, som flicka eller pojke.” Citat ur boken

Med eller utan barn, läs den!

Att öppna paket!

Mitt HM-paket är här. Och en prova, kläm och känn session stundar. Det lysande i sammanhanget är själva pakethämtandet och ovissheten. Lite försmak på julafton. Topp eller flopp? Det återstår att se. Wiii.

Myser i flyttkaos!

Nu har jag flyttat in till Mr P. Och mitt i kartongkaoset sitter jag med pirrig mage. This is kinda exciting.

Fredagsros!

Fick precis en fin fredagsros. Blomma i kombination med överraskning. Mycket trevlig kombi.

Tystnad säger mer än tusen ord!

Det satte sig två finniga tonårsgrabbar intill mig på tunnelbanan. Jag hörde en tung och sorgsen suck från ena. Den andra la armen runt axeln på honom. Killen suckade igen. De sa inget till varandra. Tittade inte på varandra. Bara satt. En ledsen suckare. Och en fin kompis. Fin stund jag fick betrakta.

Sveriges pärlor!

Pärlplattar till idol. Master P skrattar och gottar sig åt de talanglösa. Jag skäms och fokuserar på de mer välstämda tonerna. Men det är nog pärlorna som gör stunden värd att nämna.

Ljuvliga sparkar!

Det är helt otroligt att känna på k:s mage. Krabaterna sparkas och bråttas i ett. Två små liv i en mage. Helt otroligt.

Vi möts, vi strosar, vi ler!

Landar och reser på en och samma gång!

5 girls sitter utspridda på bussen. Vi småbabblar, sover och läser lite om vartannat. Vi bara är. Skönt och okrävande. Tänk vad en tvåtimmars bussresa kan göra för själen. Gävle, here we come!

Näsmätartävling är kul!

Igår kväll. Jag och Mr P köpte hem mat och drack lite vin på kvällen. Vi babblade om både det ena och andra. Helt plötsligt tittar Mr P granskande på mig. Han inspekterar min snok. The Piggynose. Mr P tar fram en mätsticka och säger - undra hur kort din näsa är? Och vips står han och mäter min näsa. Med tanke på att P inte har den minsta näsan i världen var jag så klart väldigt intresserad av att mäta även hans. Näsmätartävlingen var igång. Jag aldrig deltagit i en tävling där vi redan innan känner till resultatet. Jag får förstapris i den mest uppåtgående och "kortaste" näsan. P får förstapris i den mest nedåtgående och "längsta" näsan. Han kom därmed sist i min tävling, och jag i hans. Det går ju så klart att mäta på en mängd olika sätt. För oss blev det en mätning i hur långt näsan sticker ut från ansiktet.

Kanske lite konstigt aktivitet på kvällskvisten, men det var ett lysande ögonblick för mig! Hysteriskt roligt tävling.



Poria: 4,7 cm



Alex: 2 cm

Konstiga!

Kliver sedvanligt på tunnelbanan klockan 7.32. Det är alltid tyst på morgnarna. Människor läser sina tidningar och är väldigt ointresserade av andra runt omkring. Idag kliver det på en ung kille. Han har tofs, hoodie och ett par slitna jeans. Till detta bär han mastodontstora hörlurar. Och sjunger. Fint och högt. Han bjuder även på en höftrullning i refrängen. Människor vrider sig lite och sneglar på den här konstiga killen. De blir störda. Han är alldeles för mycket. Och samtidigt alldeles för lite, av den svenska normen vill säga. Han sjöng även ironiskt nog No Doubts "Different people". Strålande!